Friday, June 02, 2006

5 år sedan.........................

hur är det möjligt. Jag kan inte begripa att det är fem år sedan som den som varit min mamma gick bort. Och jag kan bli galen på att smärtan aldrig minskar!!! När kommer det göra mindre ont, det river och sliter i bröstet! Jag vill inte "fira" din dödsdag, jag vill garva, bråka, prata och bara få hålla om dig! Älskade farmor, hur du fattas mig!

Några hjärtan är skatter…

Några hjärtan är skatter,
som aldrig kan ta slut.
Ägaren strör det givmilt
i solströmmar ut.
Tacksamma tar vi
gåvan i varsam hand.
Hell och säll, välsignad du,
som aktar guld som sand!

Några hjärtan är eldar,
som brinner djupt i lönn.
I kallaste natt där kastas
ett återsken på snön.
Så bergtagen ingen
i ständig längtan går
som den som har sett det skimret en natt
och fram till elden trår.
/Karin Boye

1 comment:

zarischka said...

Vilken fantastisk dikt - ytterst välvald - jag sparar den...!

Jag kan inte säga något som gör saknaden mindre - mer än att jag tänker på dig.